Spelet har börjat...

Ena sekunden befinner jag mig i de underbara drömmarnas värld . Andra sekunden stormar Basse in i mitt rum, sätter handbojor på mig och bär ut min nakna kropp (bortsett från handbojorna) i den väldigt kalla balkongen. Sen går han in och låser balkongdörren.

Det såg ungefär ut såhär.

Sedan la han handbojsnycklarna på balkongräcket. Jag var alltså tvungen att ställa mig upp för att ta upp handbojorna. Detta lyckades jag tillslut med och då gick jag komma in... Basse valde att börja våran nya sport med stormsteg. Jävlar vad han kommer att få lida...

En ickerökares vardag.

Jag var på krogen med Jesper och Matilda här om dagen. Då de ibland gick upp och rökte började jag att snacka med mina bordskamrater. En av dem heter Anna. Anna var ledsen. Anna är 85:a och vet inte vad hon ska göra av sitt liv. Anna har jobbat på en krog i fem år och hatar sitt jobb. Men vad fan ska Anna göra istället? Hon hade ingen aning. Sen hade hon sett det första vårtecknet den dagen. Det var den första fjärilen. Anna råkade trampa och döda den första fjärilen. Det första vårtecknet. Anna var ledsen. 

Bredvid Anna satt Martin. Martin blev förvånad när jag presenterade mig som Bruno. Martin sa att han heter Bruno i förstanamn. Martin är en skymf mot alla Brunos. Martin är en infidel! Varför heta Martin när man kan heta Bruno? Precis som hans far! Sen gick även de för att gå upp och röka. Då fick jag gå och snacka med ett annat bord.

I ett annat bord satt Ola. Eller jag tror att han heter Ola. Ola passar inte i att heta Ola. Han hade svart backslick och var väldigt stilig. Även Ola satt ensam för hans bordskamrat var och kissa. Ola såg ut som en vampyr. Ni vet den där stiliga böglooken utan att vara bög. Var det PK av mig? Nä, det var det inte... Hatar jag folk som svarar på sina egna frågor? Ja, det gör jag. Ola ägde i varje fall två klubbar. Detta var en av dem:

Ola är mannen till höger. Men han såg mycket stiligare ut i verkligheten.

Annars vill jag konvertera till islänning. De är så jävla coola, gör jävligt bra musik och har fattat något som resten av världen inte förstått. det är något vackert och samtidigt något dystert över dem. Nu var jag inte särskilt PK nu heller. Men det skiter jag i. För jag är numera en dyster men vis islänning.

puss...

En stund och en sport.

Det finns en stund som jag älskar. Det är när jag är med någon (eller några) i en lägenhet och vi ska gå ut och röja eller bara allmänt gå ut och hitta på något. Det jag älskar är när någon i sällskapet säger "Ok, vi drar ut, men jag ska bara fixa mig". Den stunden är underbar. Man sitter där och väntar på att någon ska bli färdig för att sen gå ut. Det blir liksom ett sorts intro till det annars väldigt hastiga utgången. Sen älskar jag även förberedelserna när alla tar på sig skorna i hallen och folk springer fram och tillbaka för att hämta sina grejer. Snart lämnar vi alla den här platsen och ska ta oss från punkt A till punkt B. Vi är ett team och vi förbereder oss tillsammans för kvällens händelser. Kanske att det till och med är sista gången vi är tillsammans för den här kvällen då alla kanske kommer att splittras om en liten stund.

Annars har jag och Basse hittat på en sport. Den heter "vem kan väcka den andra på det mest obehagliga sättet". Reglerna är: 

Ingen avföring är tillåten.

Man får inte förstöra sängen.

Man får inte ge bestående skador (men man får ha ont i typ en dag, så att tända en tändare på någons tå är ok).

Man får inte väcka varandra om man ska upp jätte tidigt till t ex en tenta eller ett viktigt jobb.

Dessa är reglerna och de enda reglerna.... Basse kommer att få ångra sig (vad Carinas video på hennes blogg än säger).

PUSS